Tanken kring vad som senare skulle komma att kallas folkhögskola arbetades fram i Danmark av en man vid namn Grundtvig i början av 1800-talet. Grundläggande för Grundtvigs skola var att det inte var någon examensskola. Skolan skulle väcka liv och föra fram till levande väsen – och det var ingenting du kunde sätta betyg på. Det som du lärde dig frivilligt, med glädje, av det skulle en fortsättning följa av sig själv. Och det tror vi på än idag.

Berättelser från Harald Ericson, rektor på skolan under åren 1994-2010

Tanken på att starta en folkhögskola i Malmfälten hade funnits länge. Vid en ABF-konferens i Abisko 1935 framfördes för första gången planerna på att starta en folkhögskola i Kiruna. Planerna kom dock inte att realiseras förrän en bit in på 50-talet. 1951 tillsatte kommunfullmäktige i Gällivare en kommitté som skulle utreda möjligheterna att starta en folkhögskola. Kommitténs viktigaste uppgift blev att föreslå lämpliga lokaler i avvaktan på att en ny skolbyggnad kunde uppföras. I brist på lämpliga lokaler i Gällivare föll valet på sommarkoloni -anläggningen Åsa i Halland. Eftersom lokalerna stod tomma hela vintern ansågs de utgöra ett gott provisorium. Lokalerna rustades upp och skolan kunde starta i oktober 1954. Skolan blev på så sätt landets första ”kommunala” folkhögskola. Melvin Bergman som arbetat som bygdekursledare på folkhögskolan i Övertorneå blev den förste rektorn. Skolan startade helt utan stads-eller landtingsbidrag. Att man startade skolan utan samverkan med landstinget berodde troligen på att man på politiskt håll ville ställa både landstinget och Kiruna stad inför fullbordat faktum. Det var känt att liknande planer fanns både i Kiruna och i Vittangi. När skolan 1955 ansökte om landstingsbidrag avslogs denna begäran med hänvisning till att skolan inte låg inom länet.

Folkhögskoleplaner i Kiruna

Stiftelsen Kiruna folkhögskola bildades 1954. Medlemmarna i den var Kiruna stad, ABF:s Norbottensdistrikt och Kiruna Fackliga Centralorganisation. När Framnäs folkhögskola startade 1954 var det för att tillfredsställa behovet av musikcirkelledare inom arbetarrörelsens organisationer. Malmfälten ansåg man skulle bilda en pendang till Framnäs genom att specialisera sig på konst och teater. Tillkomsten av stiftelsen anmäldes till 1954 års landsting. Avsikten var att ”bereda landstinget möjlighet att på ett tidigt stadium deltaga i utformningen och planeringen av vidgad folkhögskoleverksamhet i länets inland.” Stiftelsen begärde hos landstinget en utredning huruvida det vore möjligt att förlägga en folkhögskola till Kiruna. Landstinget beslöt att välja en ledamot och en suppleant i stiftelsen Kiruna folkhögskola. Beslutsamheten i Kiruna tycks ha varit stor. Kiruna skulle ha en folkhögskola. Det visas inte minst i ett brev som Hjalmar Nyström skrev 1954 till Medelfors folkhögskola. Medelfors hade problem med att hitta lämpliga lokaler. Kiruna kommun, framgår det av brevet, erbjöd sig därför att ta över Medelforsverksamheten och var dessutom villig att satsa en miljon kronor i en första omgång! Medelfors kom att placeras i Skellefteå men Kiruna kommuns engagemang var inte att ta miste på.

Landstinget måste nu bestämma sig för om man ville stödja en eller två folkhögskolor i Malmfälten. Turerna var många och en livlig debatt utbröt i lokalpressen om var folkhögskolan skulle placeras. Saken komplicerades ytterligare av att politiker i Vittangi ville placera skolan i den gamla bruksgården i Masugnsbyn. Livliga förhandlingar mellan kommunerna vidtog i en samverkan med landstingets utredningskommitté och resultatet blev en acceptabel kompromiss som tilltalade båda kommunerna. Kiruna kommun åtog sig att svara för hälften av byggkostnaden om landstinget stod för den andra hälften. Detta åtagande ansåg sig inte Gällivare kommun kunna klara av. Folkhögskolan kunde därmed placeras i Kiruna. Som plåster på såren fick Gällivare kommun löfte om att en teknisk utbildning, Norrbottens tekniska skola, skulle förläggas till Malmberget. Från och med läsåret 1957-1958 övertog Kiruna ansvaret för Malmfältens folkhögskola och stiftelsen reorganiserades och nya stadgar antogs. I stadgarna åtog sig Kiruna stad att svara för de kostnader som inte täcktes av stats- och landtingsbidragen. Folkhögskolan skulle tillsvidare vara kvar i Halland men man planerade att snarast bygga nya lokaler. Frågan var bara var i Kiruna kommun. Kring denna fråga fanns det flera uppfattningar.

Vittangipolitikerna ville med stöd av Tärendö och Pajala kommuner lägga skolan i Vittangi. Den skulle innebära en injektion för landsbygden, menade man. Lokaliseringen skapade en livlig debatt i stadsfullmäktige och efter votering med siffrorna 18 mot 16 fastställdes den slutliga placeringen till Kiruna. I april 1959 påbörjades byggnationen och hösten 1960 togs den nya skolbyggnaden i bruk. Efter sex år i Åsa flyttade så Melvin Bergman med Malmfältensfolkhögskola till Kiruna. Sommarkolonianläggningen i Halland såldes senare och kom att bilda stommen i Löftadalens folkhögskola.

Folkhögskolan har ända sedan starten haft en god kontakt med stiftarna. Det visade sig inte minst vid 1970-talets början då arbetsrättsreformerna skapade ett stort utbildningsbehov inom fackföreningsrörelsen och skolan blev ett naturligt centrum för den fackliga utbildningen i Malmfälten.

Med Siwert Nordwall som rektor inleddes ett långvarigt arbete med att utveckla kontakterna på Nordkalotten. Många norska och finska representanter har besökt skolan och knutit värdefulla kontakter. I och med Östeuropas snabba omvandling vidgades nordkalottsamarbetet till att även omfatta Ryssland/Barentsområdet. Arbetet resulterade i att skolan tillsammans med Svanviks folkhögskola i Nordnorge 1995 etablerade ett studiecenter i Apatity på Kolahalvön. Den allmänna kursen har idag ett tjugotal deltagare. Den andra delen består av längre och kortare ämneskurser från en dag till flera veckor. På senare år har seniorverksamheten vuxit sig allt starkare. Skolan erbjuder seniorer utbildning i form av friskvårdskurser och en seniorfolkhögskola de läser svenska och engelska, data. Veckokurser för seniorer genomförs varje år. Skolan erbjuder även distansutbildningar. Det handlar om datakurser och konstkurser.